les belles filles de paris

Åh, den där Paris-bilden gjorde mig sentimental. Eller gjorde mig, jag var sentimental redan i fredags när jag träffade les filles. De är så speciella allihopa. Inte på något dåligt sätt, tvärtom. Underbara personligheter och man blir alltid så glad av att vara med dem. Ville bara pussa och krama sönder dem i fredags för att de är så älskvärda men det vore för gay och jävligt gay att säga ens här hahahah. Fan vad gay det låter?! Nog. Jag gillar dem himla mycket i alla fall och jag hoppas att de inser hur fina de verkligen är. ♥

(gaygaygaygayhahahahahahahdödarstämningen)

Här är lite bilder från nyår i Paris. Kommer säkert inom en snar framtid börja klassa den resan som "the good old days" haha. Enjoy.

Åh, sängen<3 Uppfyllde flera funktioner, var bland annat där vi åt våra Quick-middagar (mmmmm) och smetade ner min och Carros säng med majonnäs och pommes-salt, där vi skålade varje kväll innan vi rullade ned på golvet och spillde rödvin som var en av orsakerna till en rejäl utskällning av städerskorna, där vi skedade, 669:ade, 999:ade, 666:ade, 699:ade... You get the point. Var även där en härlig fyllemacka bestående av två vita brödskivor med en instoppad kaka mellan intogs oralt tillsammans med resten av vårt skafferi.
På väg till en liten marknad med massa ost och grejer och en omkringvandrande skitfet hund vars bajs jag så klart skulle trampa i.
Sånt som händer när man inte har skruvkork. Bara att trycka med stilletten och ta i för kung och fosterland.
All dressed up för en kväll på ett överdrivet sofistikerat jazz-ställe vid Bastille.

Tolvslaget. Nere i tunnelbanan, japp. Kuriosa: eftersom det var nyår hade de duktiga parisarna beslutat att tunnelbanan skulle gå hela natten och vara gratis för alla. Vilket resulterade i tågkaos värre än SJ på vintern. Men fy fan vad kul det var ändå, vi gick ut på perrongen och dansade och sjöng med resten av tågpassagerarna - så värt. Vi såg visserligen inga fyrverkerier men om jag fick välja skulle jag göra om samma sak nästa nyår.
Kuriosa: dagen efter nyårskvällen. Ganska så fräscha ändå.

All dress up again, vi körde på baaah. Sjukt snygga Bond-brudar.
På en bar med krav på att samtliga servitörer skall vara vältränade och endast iklädda kalsonger och fluga/slips. Carro var sjukt nöjd med det här sällskapet.

Johanna prydde tunnelbaneväggarna.

Träffade Mimie, numer UF-legend, för första gången. Vi stormtrivdes med varandra. (den här bilden blir aldrig gammal<333333)

Världens godaste och underbaraste jävla frukost.

Kovalchuks. Sjukt foxy Licious som BORDE KÖPT DEN DÄR MÖSSAN???

That's my girls<33

Eiffeltornet på kvällen med svettiga och flåsiga tjejer=oslagbart.

Som små barn vid La Seine, skrattandes och skuttandes och pariskärlekskänsla i luften, mmmm<3

"En elefant balanserade" runt hela Louvren-pyramiden. Ett mycket, mycket fint moment.

Chill night men ändå foxxy girls. Vi och tunnelbanan=hellooo

Johanna, nykteristen.

Nattbuss i Paris. Wonderful stuff.


Amazing weight loss hahahahahhahah<33333333

Vem suger INTE snopp i Pigalle???

Great bar och Ronan Keatings mössa. Mycket bra kväll.

I Montmartre med våra låtsaskompisar hahahhaha. Porten i bakgrunden gick vi och ringde på bara för att fråga hur det är att bo i Montmartre/höra lite skön franska men slutade med att vi sprang därifrån och gömde oss där borta bakom krönet när mannen vi talade med tryckte på portens öppna-knapp hahahahhaha

Debbie och macarons, iiiiiiiiiiiiih!! Inte för att det finns några macarons på bilden hahahah but still...

Me and Licious på transferbussen. Vi sjöng en massa franska låtar (eller försökte, mumlade mest hahahhaha), hälsade och kallade alla som gick på bussen för våra älsklingar samt smygkikade på vår svarta busschaufför i hans backspegel.

L O V E .

I am intelligent.

William, 8 år, ställs inför en pubertitetsfråga:
Jag: William, vem av oss tycker du är snyggast?
Snälla säg mig, säg mig, säg mig, säg mig.
William: Eeeeehmmmm... Du.
Världens lyckligaste tjej!!!
Jag: Åhhh tycker du! Vad gullig du är<333
Snyggare än Licious, nu kan jag vara lycklig i några dagar!
William: Ja, det är för mycket rött. Det ser ut som blod.
Han är uppenbarligen inte redo. Frågar igen om några år. In i deprissionen igen.